Två alfahannar i en familj.
Vem ger sig? Vem har bäst uthållighet? Vem ger efter för denna amoniakstinkande kisseblöjhink?
Han? Jag?
Det gäller att hålla sig kall. Inte visa sig svag. För båda två tycker vi gör mest. Hinken stirrar och lukten påminner. Den tunna soppåsen har fallit ner för länge sen. Så man måste liksom gräva i blöjorna för att tömma hinken. Fresh.
Men den som tömmer den i detta långt framskridna skede erkänner sin egen blöjhinktömmarbrist. Blottar strupen helt enkelt.
It won´t be me.
Men det viktigaste ändå, är att inte få spontanbesök. För hur förklarar man att ett kallt krig pågår runt använda blöjor, utan att framstå som komplett galen?
// Ami
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Sandra Beletic » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Fina kusin! :) Det kände som om jag läste om mitt eget liv.. och jag har bara et..”
-
Lovisa » Backseat Parent: ”Jag är en sån dar dryg jävel - som flåsar mannen över axeln när han tex bytar bl..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Och förresten det där med de sepiafärgade idylliska bilderna är ju ren överlevna..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Åh så härligt uppfriskande ärligt skrivet! Visst älskar man de små liven men fy ..”
-
Therese » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Känns som att det räcker med ett barn!!!!”