Det är de här jävla datorernas fel

Jag är en rättningsmaskin (läs svensklärare på gymnasiet) som ägnar många timmar varje vecka åt min följeslagare och vän - rättningshögen. Rättningshögen är alltid välfylld. Ibland består den av fantastiska texter. Ibland är texterna mindre smickrande . Rättningshögen håller mig sysselsatt, ger mig ångest, stressar mig, men den ger mig framförallt många intressanta funderingar. Då jag tar mig själv och mitt jobb på stort allvar ser jag det som min plikt att rätta alla språkliga fel som kommer i min väg. Jag har alltid rödpennan framme (fast idag är den utbytt mot datorns granskningsverktyg). Jag är nämligen så gammaldags och omodern att jag tycker att man ska kunna skriva ordentligt. Äh, låt eleverna skriva, tänker du. Det är väl kommunikationen som är det viktiga? Bah, säger jag! Nu ska detta gästinlägg inte förvandlas till ett stort pekfinger, men när Ami gav mig skrivutrymme på sin blogg så tänkte jag att äntligen ska jag få ge utlopp för mina iakttagelser från rättningshögen! Kalla mig pretto om du vill, men hur står det till med våra skrivkunskaper i Sverige idag? Läsförståelseförmågan ska också få sig en känga förresten. Och datorhelvetet. Ett litet varningens finger kan jag väl få höja?

Stor bokstav och punkt. Smaka på den. Ganska enkelt eller hur? Det ska man faktiskt klara av redan i åk 3 enligt Skolverkets nationella prov. Jag frågar mig då: hur är det möjligt att man fortfarande i gymnasiet gör sådana fel? För det gör man. Borde inte rättstavningsprogrammen reagera om man inleder med liten bokstav? Det råder också en stor förkärlek för satsradningar (ni vet när man radar meningar efter varandra med kommatecken istället för punkt).Har du testat att läsa en sådan text? Ta ett djupt andetag innan. Är jag petig? Kanske. Men du skulle väl inte prata utan andningspaus? (Min kära vän Jessica gör det i och för sig). Jag har en liten hypotes. Jag tror nämligen att man gör fler fel när man skriver på dator. I alla fall om man inte är så van vid att skriva på dator. Jag har en ytterst naiv tanke om att handen och pennan inte gör samma fel som fingrarna kan göra när de ska leta sig fram över tangentbordet. Kan det vara så? Apropå datorer så tycks inte rättstavningsprogrammen märka alla fel. Har man inte sitt kritiska öga öppet så kan man ju vilseledas att tro att det faktiskt heter skum tomte istället för skumtomte. Särskrivningar är nämligen också ett stort problem i rättningshögen. Allvarligt fel? Ja. För en sjuk gymnast är ju inte detsamma som en sjukgymnast även om en sjuk gymnast säkert kommer att behöva behöva en sjukgymnast. Förslag: ryck datorn ur händerna på era ungar då och då och låt dem skriva på gammalt, vanligt och hederligt papper!

Vi lämnar rättningshögen, men dissar fortfarande datorn. Nästa svarta kamel går till läsförståelsen eftersom denna har försämrats drastiskt i Sverige enligt flera internationella undersökningar. Högskolor och universitet protesterar högljutt över nyblivna studenters bristande läsförmåga eftersom dessa har svårt att ta sig igenom stora textmassor och inte klarar av att plocka ut det väsentliga ur texterna. Ganska skrämmande eller hur? Samtidigt är Sverige ett av de två "datortätaste" länderna i världen när det kommer till skola och undervisning. Hur går det ihop? Vi läser ju på datorn numera!? Det är väl detsamma som att läsa i en bok? Vi "forskar" och söker fakta på internet sedan barnsben, vi klickar oss från sida till sida, läser lite här och där och klickar oss snabbt vidare till något mer intressant. Det ska gå snabbt och det ska vara lättillgängligt. En specialpedagog som fördjupat sig i ämnet förklarade för mig att just detta klickande runt på olika sidor tros vara en möjlig förklaring till varför läsförståelseförmågan bland våra unga försämrats. Alla dessa korta texter på nätet gör ju att vi inte behöver ta oss igenom en större mängd text. Intressant, eller hur? En annan, och enligt mig ganska cool förklaring, är att svenska ungdomar är så duktiga på engelska. Hur hänger detta ihop med läsförståelse? Jo, minns du när du var liten och man fortfarande inte hann läsa undertexten på Dallas? Frustrerande. För att hinna med i textremsan krävs det nämligen att man har en ganska hög läshastighet. Idag är unga människor så duktiga på engelska att man inte bryr sig om den där undertexten (inte om Dallas heller för den delen). Förslag: ryck återigen datorn ur händerna på era ungar då och då och sätt en bok i näven på dem! Inget playstation, ingen Ipad elle e-book utan en hederlig bok i papper!

jag ska fälla ihop mitt pek finger nu och ta jul lov, jag tror jag behöver det, det var kul att få skriva här. tack för mig, ett särskilt tack till rättnings högen som förser mig med arbete....

Fredrik