Vickan, vetenskapsmännen och jag

Snart är det dags för den högtidliga nobelprisutdelningen, som jag tänker kolla på, eller om jag ska vara ärlig, kanske mest zappa förbi och se vilken gravidklänning Viktoria valt att ha på sig denna festliga dag.

Oftast är jag inte särskit avundsjuk på Viktorias kronprinsess-status, speciellt inte som ständigt påpassad gravid, men när det gäller festligheter, klänningar och stylister har hon en viss fördel som jag saknade som gravid. Tror inte att hon stapplar in på Monki med andan i halsen i en alldeles för varm vinterkappa för att hitta något jävla plagg, ett enda, som inte slutar precis vid troskanten och som inte är för figurnära och inte för fyrkantigt och ja tack jag tar väl det här zebrarandiga tältet i storlek XXL så blir jag den kulturtantigaste kulturtanten på den här sidan Gotland.

Hursomhelst. Kulturtanten som skriver detta är en ganska typisk innerstadsmamma i 30-årsåldern, som gärna väljer det bekväma och lagom stressade livet, snabbmakaroner i veckan och långkok på helgen (åtminstone enligt min facebookstatus). Jag önskar jag hade begåvats med en gnutta känsla för hushållsarbete, men i röran går jag och tänker som bäst, stort och smått, på Vetenskapsmän och på Marie Curie, snarare än på veckans matsedel eller Martha Stewart.

Inte för att jag har så bra koll på Vetenskapsmännen som fått Nobelpris (sorry, inte kvinnorna heller, mer än Marie Curie då, hon fick väl?).

Om någon skulle väcka mig mitt i natten skulle jag nog kunna nämna några nobelförfattare och kanske någon enstaka fredspristagare (Obama! Fast det vet nog min snart 2-åriga dotter också) men absolut inga namn när det gäller ekonomi, kemi och fysik och vilka ämnen det nu är som de andra prisen delas ut till. De har liksom inte haft någon inverkan på mitt dagliga liv, i familjens vardagslunk, iallafall inte vad jag känner till (här kan jag begå ett grovt fel, många forskare har säkert revolutionerat mitt liv nåt alldeles makalöst. En journalist borde skriva ett reportage om det). För något år sen fick forskaren pris som var hjärnan bakom provrörsbefruktning. Det tyckte jag var fint. Men vad heter han? Jag orkar inte googla.

Iallafall. Jag har börjat funderat ut vilka jag skulle vilja ge mina nobelpris till. Och jag har kommit fram till att jag saknar vissa uppfinningar som skulle göra min värld enklare att leva i. Nu menar jag inte de stora sakerna, såsom världsfred eller bot mot svåra sjukdomar, vilket naturligtvis jag också tycker är viktigt. Viktigast! Jag menar vardagsnära saker, sådant som jag går och stör mig på under dagarna när jag kanske borde ta tag i saker, som att städa och göra långkok och frysa in. Så om ni får några stålars över, forskare, kolla gärna på min lista då:

Fysik

Fysik handlar väl rätt mycket om naturlagar, eller? Jag läste mest Frida under fysiktimmarna i skolan, vilket säger rätt mycket om mitt fysikkunnande. Men jag minns att vi pratade om rymden, för det var intressant. Jag ger mitt nobelpris till den forskare som kan förklara för mig hur rymden inte tar slut. Det går inte att begripa. Kan det finnas någon som begriper det? Det håller mig vaken om nätterna, än.

Kan också tillägga att min dotters framtida lärare i fysik får mitt pris om han/hon kan få henne att sluta drömma sig bort under fysiklektionerna och faktiskt lyssna och få henne intresserad på riktigt. Det vore riktigt coolt med en fysiksmart dotter.

Och åh, visst vore det coolt om det fanns sådana där flygande brädor som de har i "Tillbaka till framtiden"? Forskning på det, please.

Kemi
Jag kan tyvärr inte riktigt släppa gravidtråden, eftersom så många vänner och bekanta ynglar av sig hela tiden just nu. Tänk om man kunde framställa ett vin som faktiskt smakade riktigt gott och utav alkohol utan alkohol, på kemisk väg? Även för icke-gravida vore det en vinst, när jag tänker efter.

Medicin

Här finns massor! Tänk om man äntligen kunde få en tablett som gjorde en immun mot vinterkräksjukan och alla andra former av illamående. En tablett som stoppade en från att kräkas. Det finns vissa typer av sådana här tabletter redan idag, men en som varit gravt illamående under en graviditet vet att dessa tabletter förmodligen bara är placebo, eftersom man spytt likförbannat ändå.

Eller ett penicillin till våra barn som smakade hallonsaft, eller kanske ingenting alls, som vatten. Det är väl inte för mycket begärt?

Fredspriset

Jag vet redan vilka som ska få detta. Det ska delas lika mellan mina föräldrar och min sambos föräldrar för deras insatser när det gäller barnpassning, städhjälp och middagsbjudningar. När tvätthögarna växer, mjölken rinner ut på golvet, räkningarna väller in och taket buktar neråt, då kommer de och leker med barnet så att tvåtten hinns med, torkar upp mjölken så att mamma räddar ryggen, bjussar på mat så att hoten från fogden avvärjs, håller upp taket och räddar freden. Amen.

Ekonomipriset

Ni läste kanske min rad om räkningar som väller in. Jag vet inte hur forskning skulle förbättra min ekonomi, eftersom jag uppenbarligen inte tar in råden som ges väldigt lättförståeligt av de snälla men stränga programledarna för "Lyxfällan". Kanske att jag skulle vilja få bekräftat att det är mer ekonomiskt och bättre ur livskvalitetssynpunkt att handla spontant än att veckohandla, eftersom man kanske inte råkar vara sugen på falukorv på torsdagen såsom vi bestämde på söndagen.

Litteratur

Jag skulle vilja läsa en riktigt bra bok som handlar om Lycka. Inget smolk i glädjebägaren, inga mörka moln vid horisonten, inget som skaver eller gör ont, utan en bok som skulle vara som att äta en bit av solen. Visst finns det massor av roliga böcker som får en att skratta, men det litterära språket brukar inte vara av nobelklass. Varför är det så svårt att beskriva lyckan utan att det blir harlequinkäss? Kanske för att lyckan behöver smärtan vid sin sida. Men ändå. Någon skicklig borde skriva min lyckobok som jag kan ta fram vid jobbiga stunder. Ni har kanske tips?

Jag lämnar er med några rader från världens bästa Tranströmer, ord som tröstar en sån som går runt och grubblar i vardagsstöket. Trevlig nobelhelg!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det ska.

 Lisa