När vi slöhögar blir vinnare

Det finns de som pyntar, fixar, och drar fram adventljusstaken i tid. Vi snackar första advent. Sen finns det vi slöhögar. Jag-ska-bara-typer.  Det är inget att vara stolt över att panikhandla julklappar den 23e eller att varje år får bränna ner adventsljusen till lagom höjd i efterhand.

Jag vill tillhöra den första kategorin för det kändes så befriande att få julstjärnor i fönstren igår och att känna doften av hyacint och av nejlikorna i apelsinerna. Dessutom hade jag hunnit fixa pepparkaksgubbedräkt i rätt storlek till Luciafirandet på dagis idag. Jag kände en inre frid och ville inte ens mucka.

Vi slöhögar går ständigt omkring och känner oss dåliga.  För innerst inne vet vi att de andra är bättre än vi är, hur vi mycket vi än skämtar om vår kässhet och häcklar och gör oss roliga på deras präktighet.

För vi vill också känna ro.

Så, då var det sagt.

Men jag måste få avsluta med en grej vi slöhögar kan dra nytta av! Efter att ha planterat mina blommor insåg jag att mina hyacinter kommer att vara perfekta vid juletid! Hyacinterna kommer inte att ha blommat över och Amaryllisen kommer inte att ha knäckts efter att ha blivit två meter hög.

Mohahahahaha!

Förlorare blir omedvetet vinnare.

Skönt för en gångs skull.

//Ami