Ö:et i önskar försvann på julkorten. Och den fina järneksramen försvann på kortsidorna. Fel format. Jag måste göra om, göra rätt och skicka någon till Japanfoto igen. Och fixa frimärken. Men det räcker väl om de kommer fram innan nyår?
Inte en enda julklapp är inhandlad. Den inre stressen äter upp mig. Men jag kan inte riktigt göra något åt det. För stressar jag runt hamnar jag och gossebarnet i liggande ställning. Men vi har en julig utsikt.
Jag har munsår i mungipan och sprucken underläpp. Vilket gör att jag ser ut som en sanitär olägenhet i ansiktet. Men jag är redan gift.
Hyacinterna har redan blivit bruna. Trots detta. Men man kan väl bara klippa bort själva blomman?
Hur går det för er?
//Ami
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Sandra Beletic » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Fina kusin! :) Det kände som om jag läste om mitt eget liv.. och jag har bara et..”
-
Lovisa » Backseat Parent: ”Jag är en sån dar dryg jävel - som flåsar mannen över axeln när han tex bytar bl..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Och förresten det där med de sepiafärgade idylliska bilderna är ju ren överlevna..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Åh så härligt uppfriskande ärligt skrivet! Visst älskar man de små liven men fy ..”
-
Therese » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Känns som att det räcker med ett barn!!!!”
God Jul å Tack för en underbar blogg!
Nej du...man får lägga ambitionsnivå själv,nöja sig med det man hinner o lära sig att tycka att man duger trots allt!
Om man har någonting i ansiktet som man inte vill att folk ska fokusera på, ex: finnar, dra uppmärksamheten till annat håll. Färgglad tröja, stora örhängen, läppstift i en klar färg (inte om man har munsår eller sprucken läpp...).
När det kommer till julklapparna så är det smart att åka till ETT ställe där de har allt man behöver och så kan man via nätet donera till bra ändamål och sen skriva ut en bild/text där man förklarar att man köpt en get eller vad man nu vill ge bort.
God fortsättning på en snölös onsdag.