Skåningar och snön

Det snöade i ca 2 minuter i förmiddags och skåningarna blev som tokiga. Både statusuppdateringar på Facebook och jag fick t om SMS om att det fanns två flingor i luften. Det slutade snöa efter en stund och flingorna smälte bort direkt.

Vi skåningar har en konstig relation till snö. På slutet av 70-talet, i början av 80-talet, hade vi snö. Massa snö. Vi kände oss  som ett med resten av Sverige. Hade längdåkningskidor och dylikt i garaget. Hade koll på vinterlingot och snackade valla och sånt. Sen hände något. Snön uteblev många år i sträck och man började tala om klimatförändringar. Vi Skåneungar förväntade oss ingen snö på julen och det fanns en hel del nysvenskar som bodde i Skåne som aldrig sett detta vita guld i verkligeheten. Men man accepterade faktum. För att bo så nära kontineneten fick man betala priset. Att vara snölös. Så får några vintrar sen kom den, med besked. Den lamslog oss, kollektivtrafiken och flygen stod på backen. Varken Kastrup eller Sturups flygplatser hann skotta undan och vi flygpersonal hade interna tävlingar om vem som hade stått längst i deicing-köer med våra flygplan (deicing, dvs avisning är när man sprutar på vätska på flygplanet för att få bort is och snö, innan man flyger). Det enda som fungerade med Skånetrafiken var ingenting. Att pendla över Öresundsbron var som rysk roulette. Maybe, maybe not. Vi som köpt smarta citybarnvagnar med svängbara framhjul fastnade i modden och stod kvar där. Folk på Österlen fick stanna på Österlen. Det fanns inte tillräckligt med plogbilar för att hinna med dem på landet.

Men trots alla våra vedermödor så mös vi. Av den nya ljusa verkligheten och av den sköna tystnaden som snön medförde. Och känslan av att dricka varm kvalitetschokladmjölk med grädde på toppen, efter en snöpromenad.

Sen fick vi hybris. För att ladda för ännu en vargavinter la man pengar på riktiga kängor, barnens overall skulle vara bäst i test och de skånska ungarna blev nog bäst vinterkittade i landet, redan i september. Kastrup flygplats köpte in nya plogbilar för miljontals kronor.

För nu var vi redo för vad som skulle komma.

Synd bara att det sket sig.

Det är vår ute. I folks trädgårdar slår knopparna ut. Den 21 december.

Snopet.

// Ami