Om 26 dagar är det dags att föda.
Är jag redo?
Nej. Det gör skitont att föda barn.
Och efteråt känns det som om man blivit spetsad på en påle. Penntroll, you know. Klart att jag är stressad över detta och har redan fantomsmärtor i mitt stackars kön. Jag ska alltså in i en situation jag inte kan kontrollera. Det är därför jag tultar runt i lägenheten och får panik över alla konstiga ickelösningar vi har. Jag är ute efter kontroll. Över servetterna. Servetterna borde ju ligga på samma hyllplan som värmeljusen, för man plockar oftast fram detta samtidigt. Varför har jag inte tänkt på detta innan? Allt måste stuvas om. För när väl bebisen kommer jag ALDRIG någonsin mer ha tid att ändra plats på servetterna och värmeljusen. Allt måste fixas på de här 26 dagarna. Letar smarta IKEA-lösningar och en whiteboard måste vi ju ha i köket. Det har alla lyckliga familjekök. Där ska vi ha barnteckningar och viktiga datum, lappar och sånt. Sådär perfekt IKEA-slarvigt, dvs kontrollerat kaos.
Det är det denna förberedelse handlar om. Att kontrollera situationen. Klockan tickar. Benen ska rakas, fötterna ska vara mjuka och lena (utan fil) håret ska fixas och ögonbrynen ska vara på rätt höjt i ansiktet.
Mise en place.
Men just nu ska jag fokusera på servetternas placering i skåpet. För när jag kommer hem med babianarsle från BB och vi får besök som ska få kladdkaka så ska jag inte leta efter de där servetterna. De ska ligga i färgskaleordning i översta hyllan i bruna skåpet, precis bredvid värmeljusen.
Precis så.
//Ami
Ps: Om man har fött mer än ett barn och förlossning nummer två gått snabbare, lättare än nummer ett, blir jag glad om du vill dela det med mig. Antingen i kommentarsfältet eller på mail: ami@amileaks.se
Peppa mig snälla!
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Sandra Beletic » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Fina kusin! :) Det kände som om jag läste om mitt eget liv.. och jag har bara et..”
-
Lovisa » Backseat Parent: ”Jag är en sån dar dryg jävel - som flåsar mannen över axeln när han tex bytar bl..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Och förresten det där med de sepiafärgade idylliska bilderna är ju ren överlevna..”
-
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Åh så härligt uppfriskande ärligt skrivet! Visst älskar man de små liven men fy ..”
-
Therese » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Känns som att det räcker med ett barn!!!!”
Lycka till:))
Kram Mira
Men Mira, twins?, Gjorde det in jävulskt ont att göra det TVÅ ggr direkt efter? Jag kan inte ens föreställa mig! / kram ami
Ja det var för jävligt men regelbunden användning av xyloproct kräm och stolpiller (dvs Max dosen) och svala duschar där bak och sitta så lite som möjligt dvs liggamma och liggfika och liggtitta på tv, gjorde faktiskt att jag efter en månad är helt obabianig där bak. Så. Nog om det.
Förlossningen GÅR fortare andra gången. Min moster är barnmorska så jag har fog för det jag säger. Min första förlossning hade 19 timmar från första värk till att hon var ute. Min andra tre timmar. Öppningsfasen går fortare dvs du öppnar dig mer på kortare tid och jag måste erkänna att öppningsvärkarna gjorde inte lika ont (men såklart ont ändå så jag krävde epidural sekunden jag kom till BB)
Krystfasen går också snabbare 1,5h vs typ 10min (!)
Skriv ett förlossningsbrev där du skriver hur du vill att förlossningen ska vara denna gång vad som var bra förra gången och vad som kan bli bättre.
Jag upplever att läkningen generellt gått snabbare andra gången.
Amningen är såklart en bitch första två veckorna med såriga bröstvårtor etc men det lugnar sig och du vet ju mer hur barnet ska gapa etc än du visste första gången.
Sen det viktigaste av allt, du har gjort det här förr, din kropp har gjort och klarat det här en gång förut så jag upplever att rent psykiskt är jag 100 ggr coolare både under förlossning och tiden efter. De sover mycket och du är inte lika känslig för bebisgnäll som förut.
Sist men inte minst här är de tips jag fått som funkat mot syskonsvartsjukan som kommer komma från storasyster;
1. Alla som kommer och hälsar på måste hälsa krama leka med storasyster först innan de får hälsa oooaaa och gulla med nya bebisen.
2. Alla presenter skall öppnas av stora syster. Är det leksaker får hon leka med dom. Man behöver inte tjata om att de är lillesyskonets. Hon kommer tröttna på dom innan den ska ha dom/bryr sig om dom.
3. När storasyster träffar bebben första gången låt henne i lugn och ro utforska bebben själv tex mitt på föräldrarnas säng. Ingrip bara om det verkar fara på riktigt annars var en lugn åskådare. Börjar man hojta aktaa!! nej nej! och försiiiktigt!!! så är det aldrig bra.
4. Skyll aldrig på bebben i början. Om du inte kan komma o leka för att du tex ammar säg att du är trött och behöver sitta en stund.
5.låt storasyster hjälpa så mkt som möjligt med bebben. Tex torka bebisens rumpa efter den blivit tvättad, hämta en filt till bebisen.
6. Försök så snart du kan gärna varje dag få en egen stund med stora barnet bara ni.
7.slutligen: om båda gråter och bebben inte är döende eller skadad så trösta alltid största barnet först. Den måste också få vara liten och ledsen och mammig. Räkna med lite regression.
Alicia var väldigt ledsen och labil de första fyra veckorna. Grymt jobbigt men tålamod och rutiner och mycket kramar och tröst hjälpte. Sen vände det över en natt och hon blev glad igen. Alex har sovit i hennes rum sen Sally kom och det har varit stor trygghet för Alicia då hon ofta har mardrömmar och vill sova i vår säng.
Det var nog det hela. Har jag glömt något?
Kraam
Tack för bra svar och bra tips!
Jag suger åt mig som en svamp. Det är sånt här jag behöver! Kram ames
Här kommer lite mer pepping! Första barnet tog 12 timmar från vattnet gick till han va ute! Andra pojken tog 5 timmar å då va de bara sista 20 min som va jobbiga! Så helt klart stor skillnad, borstade tänder på stora killen å fixade lite hemma!
Lycka till! Å sen e de ju bästa belöningen ever!
F.Ö är du jäkligt snyggt gravid!
tack för komplimangen:)
Ami
För min del så var gång två och tre kanske lite värre... för förvärkarna var låååånga och jag fick inte sova på flera nätter innan själva förlossningen. Så var det inte med ettan. Men när det väl var dags gick gång 2 och 3 snabbare än gång nr 1. Men framför allt var det väl att man visste vad som skulle hända. Man var ingen novis som var ute och susade i det blå, vilket i varje fall jag var första gången. Och det, det underlättade.
Tyckte att jag kunde vara med mera de andra gångerna och njuta (om det nu är möjligt över huvud taget) mer. För mig blev det bättre och bättre för varje gång!
Det kommer att gå toppen!!!!
Kram
kram ami
Det konstiga (men fantastiska) är att när man kommer hem med barn nummer två så HAR man faktiskt tid att flytta på servetterna Men barn nummer ett kunde jag inte göra någonting alls de första månaderna...(inte ens kissa!) när hon var vaken, haha. Hela livet stod stilla. Med barn nummer två flänger man till IKEA på förmiddagen och köper nya servetter till fikaträffen på eftermiddagen. Kontraster. Och tack gode gud för det.
De allra flesta säger att förlossning nummer två går fortare och lättare. Det viktigaste här - tycker jag - är att faktiskt komma ihåg att andra gången är både du och din kropp förberedda på vad som ska ske. Första gången la jag mycket energi åt att vara rädd...rädd för smärtan...rädd för att gå sönder...rädd för allt. Andra gången blev jag mer fokuserad på själva uppgiften när det väl drog igång. Jag hade monsterförlossningar, haha. 3 dygns kämpande på förlossningen med första...2 dygn med andra. Men för MIG var det ju ett helt dygn mindre än första - alltså fantastiskt!
Kommer gå kanon! :) Åh vad mysigt med en alldeles ny att sniffa i nacken!
//Meekatt...