'amis recept'
Jag är ingen linstjej. Jag är en köttis. Oftast tror jag att linser ska smaka kollektiv och gröna vågen. I den här bloggen dissar vi inte kollektiv. Vi har bara förutfattade meningar om att det ska vara smaklöst och en aning trist. Men varje gång jag smakar linser (hos någon annan) blir jag alltid så positivt överraskad och fullkomligt springer till affären och köper på mig några paket. Sen står paketen där i skafferiet och tar plats. För jag vet inte vad jag ska laga av dem. Jag har inga recept. Visst, man kan säkert googla fram något, men med linser är det lite som med korvrecept kan jag tänka mig. De ska gå i arv. Från mor till dotter, från kollektiv till kollektiv.
Idag blev jag bjuden på en linsgryta av min vän Therese. Den var något utöver det vanliga. Jag åt med god aptit och smaskade och bad om påfyllning och tänkte genast att jag skulle springa till affären och köpa linser (eller krypa som jag gör nu). Men denna gången var jag smart! Jag bad om receptet direkt. Sen tog jag ett fotografi på anrättningen. Jag inser att det ser ut som ett klick spya eftersom jag använde blixt. Men jag försäkrar att det var smakade underbart och givetvis tänker jag läcka receptet. Nä, det är inte ett hemligt som gått i arv i generationer. Men så nära man kan komma: Therese fick det av sin syster som i sin tur hittat det i Ica.se receptbank.
Krämig daal
Ingredienser
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 tsk malen spiskummin
2 tsk malen koriander
250 g röda linser (250 g motsvarar ca 3 dl)
2 dl vatten + grönsaksbuljongtärning
1 burk kokosmjölk (à 400 ml)
2 tomater
1 påse baby spenat (à 70 g)
1 tsk salt
2 krm peppar
1 kruka koriander
Till servering
naanbröd
naturell yoghurt
Gör så här:
Skala och hacka lök och vitlök. Fräs det mjukt med kryddorna i olja i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt linser, vatten och buljongtärning samt kokosmjölk. Låt det sjuda ca 10 minuter utan lock.Hacka tomaterna grovt och tillsätt det tillsammans med spenaten. Låt det sjuda ytterligare 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Riv i den färska koriandern. Servera med bröden och ev lite naturell yoghurt att ringla i.
//Ami
Ok. Jag vet att dessa muffins inte ser särskilt goda ut och jag vet att namnet på dem låter som om de är gjorda på pellets. Ja, de är nyttiga, men de är faktiskt supergoda och saftiga! Och de smakar sött pga bananen och honungen utan att ge dig en sockerchock. De passar perfekt att ha med sig som som mellanmål i väskan och man står sig länge. Även som frukost! Gör en dubbelsats och frys in vetja. Printa ut detta recept genast. Sen kommer du att tacka mig.
Ca 6 stora muffins:
2 dl dinkelmjöl
½ dl dinkelflingor
½ dl vetekli
1 dl solrosfrön
3 msk linfrön
1 dl hackade valnötter
1 msk flytande honung
4 droppar vaniljessens
2 tsk kardemumma
½ dl rapsolja
1 dl kesella
3 mosade bananer
2 ägg
2 tsk bikarbonat
Sätt ugnen på 200g. Blanda de torra ingredienserna – mjöl, frö. nötter, bikarbonat och kryddor. Häll i honung, rapsolja, mosad banan och vaniljessens. Vispa samman kesella och ägg. Blanda allt och rör till en smet. Klicka ut i muffinsformar. Grädda i mitten av ugnen i 15-20 min.
// Ami
Jag heter Ami och bor i Malmö och är 33 år gammal. Jag är en lönnfet tvåbarnsmamma som i vanliga fall jobbar som flygvärdinna i Köpenhamn, men har nyss fått en bebis. Jag är gift med Christopher, en snygg rödskäggig jazzmusiker. Vi har faktiskt inget gemensamt, förutom att vi är väldigt kära i varandra och vår tvååriga dotter Molly som vi avgudar. Nu avgudar vi även gossebarnet.
Jag misslyckas med det mesta men ambitionsnivån är hög. Så allt blir bara sådär. Men sådär är bättre än inte alls.
Välkomna!

Sandra Beletic » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Fina kusin! :) Det kände som om jag läste om mitt eget liv.. och jag har bara et..”
Lovisa » Backseat Parent: ”Jag är en sån dar dryg jävel - som flåsar mannen över axeln när han tex bytar bl..”
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Och förresten det där med de sepiafärgade idylliska bilderna är ju ren överlevna..”
Sara » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Åh så härligt uppfriskande ärligt skrivet! Visst älskar man de små liven men fy ..”
Therese » Inte mitt livs stoltaste ögonblick: ”Känns som att det räcker med ett barn!!!!”