Jag kommer inte att kunna blogga lika intensivt ett tag framöver.

Jag studerar nämligen på distans. Det tar mycket av min tid givetvis. Men gud vad jag är rostig. Känner mig urgammal och förstår inte riktigt vad jag gör. Snart kommer ju ungen också. Så boar mig till döds. Men med magen och det hela tar det ganska mycket tid. Städade Mollys rum. Det tog nästan 12 timmar. Kan bero på att jag tog sittpaus var 10e minut för sammandragningar. Men golvet är helt Legofritt och en märklig känsla av frid har infunnit sig. Legofriden. För en liten stund sen så grät hon (tappat napp) så jag smög in i rummet och snubblade på golvet för att det var tomt! Märkligt. Ingen slalom eller slå tårna i diverse saker.

Gött.

Men jag har inte fött, lagt ner bloggen eller flyttat från Malmö.

Men gud vad man hinner med mycket om man bara struntar i att vara online ett tag.

Inte direkt en överraskning men jag blir ändå lika förvånad varje gång. Dygnet blir längre och man orkar t om kela en stund. Håller jag på att finna lugnet, harmonin?

Nä, inte helt.

Mamma kommer imorgon kväll för att hjälpa mig med Molly och jag är superstressad över att köket har förfallit sen hon hjälpte mig och går konstant med Ajaxsprutan i högsta hugg.

För alla vet väl att någon som har rent kök och leksakerna sorterade i backar och i leksaksgenre samt ett golv utan Lego är en ansvarsfull människa?

Min morsa kommer att tappa hakan.

// Ami

- Kan du inte koka pasta eller?

Så sa Christopher till mig för ett tag sen då jag totalt misslyckats med snabbmakaronerna till Molly. Hur man nu kan misslyckas med det? Jag är ju ganska bra på att laga mat. Fast nu jag gjorde ju sju saker samtidigt (som vi kvinnor oftast gör).

- Har du inte läst Marco Manieris blogg? Fortsatte han.

- Marco vem?

- Ja, läs den så kanske du lär dig koka pasta.

Jag kastade en kökshandduk på hans huvud och sa något otrevligt. Men memorerade Marco blablabla. Tänkte att jag bara måste in och kika på en blogg som lär ut att koka pasta.

Bah!

Fjanteri!

Man kan väl läsa på paketet? Och sen när började Christopher läsa matbloggar? Den enda bloggen han läser är min för jag tjatar och för att han gillar mig.

Jag googlade namnet och förstod. Killen är musikproducent. Aha. Många strängar på sin lyra. Men jag gick in på bloggen och slogs av att bilderna var så.......ofixade. Så enkla. Helt olikt från de matbloggar jag själv läser, med tjusiga bilder i motljus. Kändes uppfriskande på något sätt.

Jag kunde inte slita mig och sträckläste den relativt nya bloggen. Och visst fick jag lära mig att koka pasta!

Sådärja.

På skånsk mark igen.

Nyss hemkommen efter 4 dagar till en försummad blogg.

Jag blev tyvärr sjuk under roadtripen och var inte den mest charmiga mamman, frun, dottern, svärdottern. Då jag mest satt eller låg ner och stönade och pekade och stackars Christopher sprang omkring och jagade rymmarmolly och försökte hålla ihop allt med alldeles för mycket packning och plastpåsar, välling, tidsplaner, färdplaner medan han försökte tindra juligt och kompensera för den tradiga valmamman. Men jag sminkade mig varannan dag och luktade gott i alla fall. Så helt tragisk var jag inte.

Och kära försummade blogg, jag ska ta hand om dig igen. Fylla dig med härliga inlägg och bilder. Julen är slut. Vi går vidare.

Vi ser framemot nyår! Och snälla ni, om inte inte har läst så klicka gärna på Jens Vin och läs om Champagne. Ett måste innan nyår. Förutom utomordentliga Champagnetips så berättar han om varför du inte ska dricka the real stuff vid tolvslaget.

Jag illustrerar detta inlägg med en bild på en kall alkoholfri öl jag beställde på Bishop Arms i Växjö. Det var en sån där Ahhhhhhhh-känsla. Ni förstår va? Kändes som om jag var med i en reklamfilm. Och om 55 dagar ska jag dricka ett glas riktigt vin. Eller vänta. Först bubbel på BB. Sen ett glas vin hemma. I ett av finglasen, som är omöjligt att diska. Sen är 1-2 glas/vecka-kvoten vid amning uppfylld. Så det blir perfekt.

Nu går jag och gör det jag är bäst på. Vilar.

//Ami

God Jul & Gott Nytt År!

Tack för ni orkar läsa!

Tar det lite "lugnt" i några dagar. Men återkommer snarast med lite trevligt trams. Hoppas ni får den jul ni vill ha och var snälla. Själv har jag inte bråkat en enda gång sen jag gick upp för en timme sen. Mycket bra. Men jag bjuder gärna på denna från igår hos mina föräldrar:

Pappa: Ann-Marie, vill du ha lite vin?
Jag: nä, tack, jag är ju gravid
Pappa: jasså?

//Ami

Oj oj! Skulle nyss lägga mig efter maratonpaketinslagning. Inte jag då. Han givetvis. Men jag gjorde annat. Som att röja och undvika hallen. Det luktar avlopp från gästtoaletten. Molly "råkade" kasta ner en sån där WC-grej som det kommer blå vätska ur när man spolar och sen blev det stopp och det var, ja, några månader sen och vi har "glömt" det och använt gästtoan som tillfällig garderob. Ni vet, en sån garderob man lägger in allt som inte har en naturlig plats. Jag öppnade och kikade in lite och såg b la en stor grön dinosaurie och en full IKEA-kasse med ren tvätt. Som nu luktar bajs. Men man kanske kan lägga ut kassen på balkongen en stund? Det fanns även en hel del leksaker som låter mycket. Men det är bra att det har börjat lukta. Toan åker upp som nummer ett på to-do-listan. Efter jul då.

Men detta var ett sidospår. Vad jag skulle berätta om var att det plingade till i min inbox och att Jens Dymling, hade skickat sitt fredagsinlägg om vin och jag kan säga att det är mycket, mycket bubblande. Det kommer upp fredag förmiddag och du får inte missa det för allt i världen. Inte för det försvinner. Men klicka gärna in, innan du åker till Systembolaget för att köa dig till döds.

Status annars: stress är reducerat till ett minimum. Vi har tagit julbråket idag, så det är gjort, så vår turné Malmö- Landskrona - Malmö - Kristianstad- Växjö- Malmö kommer gå finfint. Och julkorten är postade. Med dyrporto. För vi losers måste alltid använda vanligt porto på julen för att korten ska komma fram innan påska. Och smärtnivå i bäcken/rövva? Helt ok idag. 6 av 10 möjliga.

Tack Citodon. My friend.

// Ami

Var det någon som märkte att de två senaste bloggposterna innehöll nötkräm? Det var faktiskt inte avsiktligt. Det är ganska intressant. För i det ena inlägget handlade nötkrämen om ren  överlevnad och det andra inlägget handlade det om pure pleasure i form av Emilies eleganta skapelse.

Tvära kast med nötkräm. Och egentligen ganska talande om hur skilda världar vi lever i.

// Ami

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

Vet ni.

Amileaks firar en månad!

Det firas med en Amileakslussebulle. Bakat helt själv ( annars bakar min morsa åt mig och jag brukar ljuga och ta åt mig äran).

Ni kanske inte tycker att en månad är något att fira. Men det tycker jag! Och att jag som påbörjar 1000 projekt, utan att avsluta,  fortfarande uppdaterar varje dag. Ja, det är märkligt. Kanske är det för att folk faktiskt läser! Sen är det inte bara min bedrift, utan även Emilies Bakverk, Jennies Kök , Jens Vin och alla Gästbloggare. Amileaksbullar till er!

Hur många läser här då? Allt från 100 - 300 besökare om dagen. Det varierar. Och förstå vilken grej det är att snart har det snart varit  7000 besök här! Jag försöker få en överblick och tänker allt i fulla flygplan. Och det blir väldigt många. Visst jag vet att stora bloggar har hundratusentals besökare om dagen. Men jag jämför bara med den här bloggen. Och är glad och ödmjuk över varenda själ som hittat hit! Och tack till er som kommenterat.

Skål i julmust light!

//Ami

Femtio kronor är inte så mycket. Inget som märks i plånboken. Men tänk vad 50 kr kan göra för skillnad hos någon annan. Så skänk gärna en femtiolapp till Musikhjälpen. Inte för att du ska känna dig som en bättre människa, utan för du ÄR en bättre människa genom att hjälpa någon annan.

Gå in här och bidra.

Just do it!

//Ami

Jag har samlat ihop mina egna inlägg på en flik som heter Mina inlägg

(jag funderade länge och väl på titeln....)

Den ligger upp i sidhuvudet. Där kan man få en fin överblick i de olika kategorierna. Vissa inlägg finns på flera ställen eftersom de har flera etiketter. Försöker göra Amileaks så lättöverskådligt som möjligt. Några förslag?

Denna vecka kör vi på som vanligt med mina tramsinlägg, recept från Jennie och Emilie och Jens som tipsar om vin på fredag. Så blir det en flygkapten som gästbloggar. Jag undrar om vad? Äckligt flygkaffe? För det förtjänar verkligen att uppmärksammas.

// Ami

December är ju en stressmånad för de flesta.

7000 glöggmys, glöggpartyn, glöggfester, glöggprovsmakningar och vanligt glöggande framför TVn. Det är lätt att stressen gripter tag i en.

Men Amileaks går inte in glöggträsket utan kör på så ni ska få härlig läsning. Därför vill jag passa på att teasa lite om vad som händer i december.

(öhh jag tror jag driver en tidning och att jag är redaktör typ. Men gött att få låtsas, kom ihåg att jag har mycket ont just nu och måste fokusera på annat än min självömkan).

Ok, lite av kommande läckor:

* Rapport från Maria med nya livet i Kina med bebis.

(Hmm jag undrar om de har babycafé och öppen förskola där?)

* Jennie ska börja laga mat ljuvlig mat åt oss och läcker sina bästa recept.

* Jibecke rapporterar om livet i Kirgizstan.

* Emilie, ni vet hon med den goda budapestbakelsen, ska börja bjuda på sina favoritbakverk och goda bullrecept.

Och alla gästbloggare naturligtvis!  Massa härliga är att vänta.

Och jag då? Jag koordinerar och bloggar på . Och leker redaktör. För att jag så gärna vill.

// Ami

Kommer ni ihåg där jag bodde innan och gästbloggade (för typ två veckor sen) Just det, på Doreen Månsson blogg på Family living. Nu har det tillkommit två nya gäster på bloggen. Den ena är Nabila Abdul Fattah och den andre Tony Haddad. Nabila är nybliven mamma och bland annat krönikör i Metro och Tony är som han själv skriver...... Mr Muscle.

Kan bli hur galet som helst. Följ gänget här.

// Ami

Då tänker jag avslöja lösningen. Du behöver inte gå runt som en orangutang mer. Detta menar jag på riktigt, jag får verkligen inte betalt för att tipsa, jag är en ny bloggis, så denna sida kostar mig bara.

Jag skulle dessutom aldrig tipsa om något dåligt eftersom jag själv är den typiska idioten som beställer från TV-shop. Allt från träningsapparater till hårborttagningskrämer till bara enkel, vanlig skit. Jag är ju ganska lättpåverkad och går kanske inte på det egentligen men jag vill så gärna att dessa produkter ska fungera.

Så för ett tag sen läste jag i Metro om en svensk kvinna som uppfunnit en produkt som man trädde på axlarna och förbättrade hållningen med. Det såg ut som ett pistolhölster utan pistol. Jag skrattade till och tänkte att det var en fånig grej som givetvis inte skulle fungera. Men likväl memorerade jag namnet till hennes sajt. Man kan ju bara gå in och titta lite snabbt. Väldigt snabbt.

Ja, sidan var så snygg att jag fastnade direkt och en liten stund senare hade jag klickat hem en Posture för 395 kr. Jag tog den för gravida kvinnor. Det var ungefär då jag börjat med det där fula bältet för foglossning och tänkte väl att detta kunde ju knappast skada.

Tro mig att jag blev förvånad över att den fungerade. Jäklar vad bra den är! Den drar tillbaka axlarna och helt plötsligt känner man sig som en dancer. Graciös typ. Hur fet man än är. Man är mycket hetare med bra hållning. Sen andas jag bättre. Så jag blev faktiskt lite yr de första dagarna. Den finns för både kvinnor och män och man kan ha den under kläder. Gå in på hemsidan och titta genast. Så kan du själv skrida fram som en svan om någon vecka.

Vårt första ljus blir inte tänt.

Ljusstaken ligger nerpackad i en låda märkt "Jul" i källaren.

Jag vet inte, men jag tar inte på mig att jag inte hunnit adventspynta och sånt. Advent brukar väl inte inträffa förrän december, eller?

Jo visst, jag kanske borde ha misstänkt något när bilder på hyacinter, lussebullar dykt upp på diverse bloggar och Facebook. Men jag tänker inte känna mig käss eftersom jag känner oftast känner mig käss på det mesta. Orkar liksom inte. Bara jag inte missar julafton i alla fall. Håller ni inte med? Så vi skippar adventsmyset och tittar på Pippi istället.

Ja och det är ju söndag! Det betyder Gästbloggare.

Men jag ber att få återkomma i eftermiddag. Jag ska berätta varför. Det rörde ihop sig. Söndagens tilltänkte bloggare hörde av sig för några dagar sen och skrev att han hade var helt överhopad med arbete etc och inte hann. Så jag frågade två andra som var tilltänkta i december om de hann på så kort varsel. Elakt av mig, jag vet men frågan är ju fri. Den ene kunde inte och den andra kanske hann. Så nu hoppas jag att det kommer en liten text i min mailinbox. MEN, jag har en plan D också. Mycket viktigt att ha backup. Min man får gästblogga annars. Inte för han är snäll utan för mitt kön sprack när jag födde hans barn och det lär spricka igen. He owes me, förstår ni.

Och har jag lovat er en gästbloggare så har jag! Så  gärna titta in i eftermiddag, så ser vi vilken trevlig gäst vi får. Spännande, till och med för mig.

// Ami

Snart får jag in gäster i stugan.

Diverse intressanta människor som kommer läcka trams, allvar, kunskap, eller vad vet jag? De får fria händer. Det som är intressant är själva blandingen. Tänk att man omger sig med så många olika typer. Ok, nu är det inte så att ens arbete definierar vem man är. Eller jo, lite grann. Och mycket grann för vissa. Ett urdrag av kommande gästbloggare följer nedan:

Bibliotekarie

Politisk korrekt expunkare,

Flygkapten

Lärare

System Network Administrator

Musiker

Copywriter

Diplomat (!)

Digital Producer

Sjuksköterska

Web Strategist

Rockstjärna

Arkitekt – vinkännare

Först ut är Viola. Hon gästar på söndag så glöm inte att titta in. Mycket spännande.

// Ami

Jag är ju rätt ny med det här bloggandet och gör lite fel och postar tomma inlägg, glömmer att korrekturläsa och lite sånt. Men man lär under tiden. Igår la jag upp ett ljudklipp, nästan helt själv. Ok lögn. Men ni förstår vad jag menar.

I alla fall så kan jag faktiskt svara på kommentarer direkt under kommentaren, men de syns inte i minifeeden på högra sidan. Jag kom på detta av en slump idag. Så känn er inte ignorerarade. Jag har säkert svarat, gå in igen och titta vetja. Och tack för feedback! Givetvis har bloggandet gjort mig till en statistikhora och jag är mycket glad och överväldigad över hur många som har varit inne och hälsat på. Kom gärna tillbaka så får ni te.

// Ami

Hej!

Jag heter Ami och läcker.

Jag läcker historier och information. Informationen är ganska oviktig men ändå nödvändig. Det är oftast personligt och en hel del trams. Jag hänger inte ut någon utan att fråga. Även vi läckor har ett samvete.

Dessutom är jag mamma och de flesta mammor läcker lite efter att ha fött barn. Men det tycker jag inte vi ska prata så mycket om.

Men jag tror vi kommer få roligt ihop! Mitt mål är inte att lägga upp bilder på mig själv från min snygga vinkel (snett höger uppifrån) eller att "skriva av mig" Då kunde jag ju gjort det i en parfymerad dagbok med lås på. Mitt mål är att få dig att skratta, nicka igenkännande, och sen gå tillbaka till dina arbetsuppgifter och känna dig stärkt och upprymd. Ungefär som om du druckit en kopp rykande hett kaffe. Med hallongrotta till.

Ibland kommer jag ha gäster här. Som får skriva helt fritt. Intressanta människor som jag tycker ska dela med sig och sitta inte trycka på all onödig och härlig information.

Men oftast skriver jag själv. Jag blir barnsligt förtjust och glad för kommentarer och tillrop för då känns det inte som om jag skriver parfymerad dagbok.

Välkomna!

//Ami

Här nedan följer utvalda inlägg från september och oktober, då jag gästbloggade. Läs gärna och gillar du Amileaks.se så likea på Facebook. Det finns en Likebox nere i högra hörnet. Tack, tack!

//Ami